Samtalet

Utan det efterföljande samtalet blir Parkgömmet bara ett roligt spel. Målet med samtalet i klassrummet är att utveckla barnens medvetenhet om nätets möjligheter och risker med fokus på att öka barns riskmedvetenhet mot grooming.

Smicker, tjat, mutor och hot – groomingens olika ansikten. Motmedlet är kunskap, öppenhet, stärkande verktyg till barn och vuxenansvar. Vi skapar framtidens starka nätanvändare genom att prata med barn om sådant som är viktigt på riktigt, genom att inte backa för svåra ämnen och genom att visa barnen att vi finns där och att vi är med i den digitala matchen.

Syftet med Parkgömmet är att eleverna ska få ökad förståelse för groomingens mekanismer, att de ska känna igen flera av förövarnas tänkbara strategier och få samtala om olika strategier för att skydda sig.

Det är viktigt att alla barn känner sig trygga och delaktiga. Samtalet kan behöva anpassas till dem som ska spela Parkgömmet. Fundera på om du kan ha elever som är särskilt sårbara.

Läs mer

Den efterföljande diskussionen bör tas direkt efter spelomgången, eller dagen efter, för att eleverna ska ha händelserna i spelet i färskt minne. Du kan sedan låta eleverna spela Parkgömmet vid andra tillfällen, och då med olika kamrater. På så sätt får de höra hur andra tänker och reflektera på nytt.

Inled gärna samtalet med att lyfta det som är positivt med internet, att vi till exempel snabbt kan lära oss saker, hitta information, chatta med kompisar både långt borta och nära, spela olika spel och annat skoj. Ta också upp att det finns saker som inte är okej precis som det är med det mesta i livet. Berätta för eleverna att ni ska prata om vad som inte känns okej online, men också om hur man kan känna sig stark på nätet och veta hur man kan göra, och vem man kan vända sig till, om något inte känns bra. Är ni två pedagoger kan ni rollspela för att få fram olika syn på företeelser på nätet.

Använd samtalskorten, som du hittar i slutet av metodmaterialet, som stöd i samtalet. Avsluta samtalet med att sammanfatta och utvärdera dagen.

Ladda ner metodmaterialet

Du kan ladda ner metodmaterialet här

Samtalskorten

Det är viktigt att du genomför båda samtalsövningarna som föreslås här nedan. Detta för att öka barnens kunskap och förståelse för grooming, men också för att stärka deras självkänsla genom att de får lära sig om sina rättigheter och att sätta gränser. Följ upp det barnen har sagt under spelets gång. Här är ditt pedagogiska stöd, erfarenhet och kunskap betydelsefullt.

Övning 1
Chattkonversationer på mobilen

Tid: ca 20 min
Material: Fyra bildkort på chattkonversationer från spelet. Alla fyra förövarstrategier är representerade: smicker, tjat, mutor och hot.

Detta är en övning där ni utgår från bildkorten. Dela in eleverna i mindre grupper, gärna fyra grupper där varje grupp får ett bildkort och ett stort papper. Under några minuter (max 3 min) får grupperna anteckna till bildkorten framför sig. Efter det byter grupperna plats och fyller på de andra gruppernas papper med egna idéer. Grupperna fortsätter att flytta tills alla är tillbaka på sina ursprungliga platser. Avslutningsvis diskuterar varje grupp det som står på deras papper, noterar tillägg eller lyfter något de inte håller med om.

Utgå sedan från elevernas tankar och skapa en diskussion i helklass. Förtydliga de fyra förövarstrategierna. Använd gärna frågorna som du hittar nedan. Be barnen ge egna exempel på smicker, tjat, mutor och hot.

Elevernas egna tips: Har du något tips till en kompis om hur man kan göra, vad man kan säga och vem man kan prata med om man råkar ut för tjat, mutor eller hot?

Tips på frågor om förövarstrategierna:

Smicker: Hur vet du att någon smickrar dig? Är smicker bra? När är det dåligt?

Tjat: Vad vill den som tjatar? Varför är det dåligt med tjat? Vad händer med dig när någon tjatar på dig?

Muta: Vad är en muta? Varför mutar någon? Måste du ge något tillbaka?

Hot: Vad är ett hot? Hur kan ett hot se ut? Hur vet jag att det är ett hot?

Smicker och tjat

Smicker: Överdrivet och/eller inställsamt beröm

Tjat: Att ideligen, på ett tröttande och kanske irriterande sätt, prata om samma sak. Det kan vara påståenden, uppmaningar eller önskningar.

Muta och hot

Muta: En gåva som ges för att givaren ska kunna begära något tillbaka av mottagaren.

Hot: Ett sätt att utöva påtryckning genom att säga/skriva att obehagliga saker kommer att hända om den som hotar inte får som den vill.

Övning 2
Självkänsla, gränssättning

Tid: 10–15 min per frågeställning
Material: Sex frågekort på tema: självkänsla, gränssättning och rättigheter.

Att hitta en balans mellan riskperspektiv och friskperspektiv är värdefullt när du samtalar med barn om nätet. Parkgömmet är ett spel för alla barn.

För de allra flesta innebär internet mer möjligheter än risker. På nätet kan barn umgås, utforska sig själva och spegla sig i andra. Det finns barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer, som kan ha svårare än andra att värdera kontakter och relationer på nätet.

Det är viktigt att öppna för samtal om självkänsla, gränssättning och barnets rättigheter i elevgruppen. I Lgr 11 beskrivs skolans betydelsefulla roll i elevernas personliga utveckling när det gäller att stärka självkänslan utifrån kunskap om digitaliseringen. Varje elev har rätt att få utvecklas utifrån sina förutsättningar och i en trygg miljö på och utanför nätet. Skolan ska förbereda eleverna för delaktighet och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.

Läs mer

Tips på upplägg för samtal om självkänsla, gränser, rättigheter:

Använd samtalskorten och skapa en bra start för en dialog och diskussion med hjälp av modellen EPA (enskilt, par, alla). Det går självklart att vända på modellen och göra en APE (alla, par, enskilt).

Varje elev får möjlighet att enskilt förbereda en utvald fråga från något av samtalskorten. Antingen kan du eller eleven välja frågekort. Därefter samtalar eleverna parvis utifrån frågorna eller påståendena. Till sist diskuterar eleverna i helklass. Se till att samtliga par får komma till tals.

Självkänsla

Det handlar om hur och vad du tänker och känner om dig själv, om dina starka och svaga sidor.

Gränssättning

Du har rätt att säga stopp om någon annan person kränker, skrämmer eller försöker tvinga dig till något som du inte vill.

Vad kan vara bra att tänka på under samtalet

Var noga med att avidentifiera elevernas egna tankar.
Nyansera bilden av offer och förövare och kom bort från föreställningen om den ”fula gubben”. Förövaren kan lika gärna vara ung som gammal, kvinna som man.
Aktiviteter på nätet är en stor del av barns vardag. Var medveten om att barn själva aktivt kan söka nya och spännande kontakter på nätet.
Det är viktigt att komma ihåg att barn är och har rätt att vara nyfikna.
Nyfikenheten börjar många gånger långt tidigare än vad vuxna kanske tror. Barn har rätt att utforska nätet utan att bli utsatta för sexuellt våld.
Prata med barnen om vad de möter på nätet. Många bilder och filmer på nätet innehåller grova inslag och sexuellt våld är bara ett klick bort. Det kan uppfattas som skrämmande för barn som sedan skäms över att de har tittat och vågar inte berätta.
En del i groomingprocessen är att få barnet att känna medansvar, att barnet får ”skylla sig själv”. Förmedla att det aldrig är barnets fel. Det är alltid den vuxnes ansvar.
Sätt gränser om barnen är för privata med vad de berättar.
Ställ inga ledande frågor eller forcera fram svar.
Var medveten om att samtalet kan väcka känslor.
Bli inte upprörd och döm inte barnens handlingar eller åsikter.

Bra hemligheter

Till exempel födelsedagspresenter eller julklappar – sådant som du mår bra av och får dig att må bra.

Dåliga hemligheter

Saker som du blir ledsen av eller gör att du får ont i magen. Dåliga hemligheter får du berätta även om någon sagt att du inte får det.

Rättigheter

I barnkonventionen artikel 34 står att barn har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp.

Sammanfatta och utvärdera

Sammanfatta gärna samtalet med en gemensam frågeställning utifrån det som har kommit upp under samtalets gång. Om du vill kan du använda någon av nedanstående frågor.

Vilka fyra strategier har vi pratat om idag
Om du bara fick ta med dig en tanke härifrån, vilken skulle det
Vad skulle du vilja berätta och lära dina kompisar som inte är med i klassrummet?
Vem skulle du gå till om du upplever något obehagligt på nätet?

Läs mer

Avsluta lektionen med att eleverna får lämna en exit ticket där de får skriva något om vad de tar med sig från Parkgömmet, vad de blivit nyfikna på eller behöver hjälp med. Det blir din återkoppling på hur eleverna tagit till sig undervisningen.

Några saker som är bra att barnen får med sig:

Det är bra att känna till förövarens strategier på nätet.
Det är viktigt att du känner till dina rättigheter.
Det är aldrig ditt fel, även om det är du som har initierat kontakten. Ansvaret är alltid den vuxnes.
Prata med en vuxen.
Du kan ringa eller chatta med Bris om du vill prata med någon anonymt.

Om du känner oro för en elev

Ibland kan man märka på ett barns beteende att något inte är bra. Barnet kanske plötsligt blir oroligt, får mardrömmar, drar sig undan eller börjar undvika vissa personer och platser. Du kan fråga om barnet varit med om något annorlunda eller skrämmande, eller om det är något särskilt som hen funderar på eller oroar sig för.

Läs mer

Lyssna alltid på ett barn som berättar om övergrepp och ta emot berättelsen utan att ifrågasätta personens eget handlande eller sätt att berätta. Du behöver inte för stunden ha alla svaren, men visa att du finns där och att du kommer återkomma när du tänkt ut vad som är bäst att göra. Har du fått ett förtroende är det betydelsefullt att du visar att du står på barnets sida och kan hjälpa hen.

Kom ihåg att du som pedagog inte behöver vara ensam med din oro. Att prata med kollegor kan vara till stor hjälp. Följ de rutiner som ni har i skolan vid brott och oro. Skolan har ansvar för att skydda elever. Prata gärna med rektorn så att du känner till skolans handlingsplan mot sexualiserat våld innan en händelse uppstår.

Om du råkat se en misstänkt konversation eller om din elev berättar att något har hänt, är det viktigt att anmäla till polisen. Att kontakta barn i sexuellt syfte är ett brott, som ska utredas av polisen vid misstanke.