Grooming

Grooming kan beskrivas som förberedelse till sexuella övergrepp på barn. Sexuella övergrepp mot barn kan vara både fysiska och icke fysiska. Tekniken underlättar nya former av övergrepp via Internet.

Själva processen vid grooming kan gå fort eller sträcka sig över en längre tid. Förövaren kan närma sig barnet på olika sätt, till exempel genom att bygga upp ett förtroende eller systematiskt bryta ner barnet. Genom ett sexualiserat språk och genom att utsätta barnet för pornografiskt material kan förövaren normalisera ett sexuellt beteende. Smicker, tjat, mutor och hot är vanliga strategier i processen för att manipulera barnet till att utsättas för sexuella övergrepp såväl online som offline. Förövaren vill få barnet att känna sig utvalt och delaktig i det som sker och se det som att de delar en hemlighet.

Det kan bland annat handla om meddelanden med sexuellt innehåll i en chatt, personer som försöker få barn att visa upp sig och sina privata kroppsdelar framför webbkameran, eller att barn och unga pressas att skicka bilder. 

Läs mer

Fortfarande vet vi för lite om vad sexuella övergrepp på nätet innebär för drabbade barn, men de studier och kliniska erfarenheter som finns visar att övergrepp på nätet är lika allvarliga som sexuella övergrepp utanför nätet. Det upplevda traumat kan vara lika stort eller till och med större om övergreppet dokumenterats och barnet oroar sig över spridning. 

Lättillgängligheten och det stora antalet nätanvändare gör att många barn riskerar att utsättas. På nätet kan förövarna kontakta ett stort antal barn samtidigt. Det ökar deras chanser för att lyckas med sin grooming och på så sätt utsätta barn för sexuella övergrepp. Kontakten kan ske via chattar, spel, kontaktsidor eller via sociala medier där det också är enkelt att utge sig för att vara någon annan och använda sig av falska namn och profilbilder.

Förövaren försöker ofta bygga en relation och skapa förtroende genom att till exempel låtsas ha liknande intressen. Det är vanligt att konversationen snart flyttas till en mer privat plats på nätet, och då ofta med möjlighet att använda webbkamera. På så vis kan förövaren agera mer ostört och få tillgång till mer information om barnet, som senare kan missbrukas.

Genom att få barnet att skicka en första bild eller film på sig själv kan bilden användas i utpressningssyfte med hot om att sprida den till vänner och familj om barnet inte gör som förövaren vill. Redan efter att ha skickat första bilden känner många barn en skam och skuld som förövaren är väl medveten om och utnyttjar.

Många barn som har blivit utsatta för övergrepp har svårt att berätta och be om hjälp. De kan känna rädsla, skuld och skam för att de själva kan ha visat nyfikenhet och till en början kanske varit aktiva i kontakten. Förövaren kan också ha hunnit bli någon som känns viktig i barnets liv. Detta förhindrar och försvårar ett avslöjande vilket, dels innebär att barnet ifråga inte får den hjälp och det stöd som hen behöver, dels att förövare går fria och kan fortsätta att kontakta barn på nätet för sexuella syften.



Ett av fem barn har erfarenhet av sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige. Barn är många gånger kompetenta nätanvändare som vet hur de kan skydda sig mot oönskade kontaktförsök på nätet. Samtidigt vet vi att barn och unga råkar ut för sexuella övergrepp på nätet, eller att kontakter inleds på nätet, som sedan övergår till att barnet utsätts utanför nätet. Vi vet att förövarna är både skickliga på att manipulera och tekniskt kompetenta. Nästan hälften av alla 15-åriga flickor och närmare en av fem pojkar som är regelbundna internetanvändare uppger att de via nätet blivit kontaktade i sexuellt syfte av någon de tror eller vet är vuxen. 


Parkgömmet för alla barn

En felaktig bild är att grooming händer barn som saknar trygghet, familj eller vänner. Det kan hända vilket barn som helst. Parkgömmet är därför ett spel tänkt för alla barn i åldrarna 8–10 år. Kognitiva och sociala funktionsvariationer, tidigare utsatthet i olika former, psykisk ohälsa och bristande socialt stöd kan dock göra barnet extra sårbart. Med all sannolikhet har du i din klass en eller flera elever som stämmer in på ovanstående beskrivning.

Det kan vara bra att veta att barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer, t ex ADHD/ADD och autismspektrumtillstånd (tidigare bl a Aspergers syndrom), kan vara utsatta för större risk på nätet än barn generellt. De är oftare och längre tid på nätet och utsätts i högre grad för kontaktförsök i sexuella syften på nätet. För barn som har särskilt svårt med samspel med andra människor, impulsstyrning, konsekvenstänk och att sätta gränser kan risken att utsättas öka. På nätet sker kommunikationen snabbt och det kan vara svårt att veta vem som är avsändare.

Kort om grooming

Grooming är en brottslig handling, som innebär att vuxna tar kontakt med barn i sexuellt syfte. Brottet kan beskrivas som förberedelse till sexuella övergrepp mot barn. Källa: ECPAT Sverige

Artikel 34 Barnkonventionen

Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Källa: Unicef Sverige

20%

Ett av fem barn i Sverige har utsatts för sexuella övergrepp. Källa: Rädda Barnen